2 juli 2011

aborter igen och igen

Till morgonkaffet tvingas jag idag läsa Paulina Neudings beskäftiga åsikter om aborter. Hon reflekterar över att Sverige har jämförelsevis höga abortsiffror, drygt 35000 per år, och jag kan hålla med om att det är onödigt höga siffror. Ledarskribenten jämför med Ryssland som har ännu fler aborter och drar slutsatsen att det är ett "arv från kommunismen, när tillgången på preventivmedel var dålig och aborter bagatelliserades av myndigheterna".

Skribenten TROR inte att det kan bero på att Sverige har dålig sexualupplysning utan det handlar om att  "de etiska problem som aborter aktualiserar bagatelliseras" och att varje avbruten graviditet i första hand är "en symbol för kvinnors frigörelse".

Det finns många sammanhang i livet då vi är utlämnade till vad vi tror. Eller vad andra tror. Tron är ofta en ganska bräcklig konstruktion. Men just i det här fallet behöver vi inte förlita oss till tron. Det behöver heller inte Paulina Neuding göra. För är det något som forskning de senaste åren har visat, så är det vilken avgörande betydelse förebyggande arbete och kunskapsförmedling har när det gäller ungdomars sexualitet och förmåga att på ett klokt sätt lära sig att ta ansvar. Till exempel skulle bättre sexualundervisning i skolan utan tvekan ge fler ungdomar som hade modet att använda kondom. Och skyddar man sig blir man sannolikt inte gravid.
Det finns oceaner av förebyggande arbete att bedriva och de politiker som vågar satsa pengar på sådant skulle kunna "räkna hem" det arbetet både i abortstatistik och annat. Men det låter sig inte göras på en mandatperiod kanske och då blir det lite svårsmält...
Lättare att då att göra det till en grumlig ideologisk fråga och antyda en slapp etisk hållning ("bagatelliseras"). Ansträngda brösttoner istället för att visa konkret handlingskraft utifrån kunskap som redan finns.

Och det där med kvinnans frigörelse blir ju skrattretande år 2011. Kom igen Paulina Neuding! Den retoriken trodde jag förpassats i malpåse för decennier sedan...

Elise Ottesen-Jensen drömde om att alla barn som föds skulle vara välkomna. Det är väl fortfarande en dröm att värna om.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar