Sju kontinenter som kommunicerar lyser varje kväll över Place Massena i Nice. Jag är helt förälskad i dom lite svala personerna som högt över oss andra långsamt byter färg. Det blåa blir lila som blir rosa som blir rött som blir...
De följer varann och färgen blir utbytt men blir i nästa sekund den andres. Värdigt, långsamt.
Så kunde ett ständigt pågående samtal finnas mellan kontinenter, stater, presidenter, maktägare. Men det finns inte. Eller bygger på helt andra premisser. Stark, starkare, starkast. Makt, ägande.
Så tänkte inte den katalanske konstnären Jaume Plensa lyckligtvis.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar