bildt och juholt - förenade i dumhet

Häromkvällen råkade jag hamna i en repris av ett tevereportage som handlade om Tage Erlander, Sveriges statsminister 1946-1969. Det var ganska rörande att se honom sitta i en radiostudio och öppenhjärtigt och oredigerat tala med människor som ringde bara för att få prata med statsministern. Jag hörde inte riktigt vad han sa för han pratade väldigt mumligt - men en sak hörde jag att han sa flera gånger: "Allt beror på hur länge jag får FÖRTROENDET."

Kanske pratar politikerna fortfarande om att "få förtroende". Men det går i så fall inte genom rutan.
Carl Bildt stirrar argsint på reportrar och låtsas som att han inte förstår frågor han får: "Men jag förstår inte vad du menar"? Han anstränger sig för att förlöjliga journalister som ifrågasätter om hans oengagemang för de svenska journalisterna i Etiopien möjligen skulle kunna ha med hans privata intressen i Lundin Oil att göra. "Nej vad skulle det vara för koppling" fräser Bildt. Oj så trög i huvudet han har blivit. Ansågs inte Bildt som ganska smart och begåvad en gång i tiden? Kan han inte fatta att väljarna, som gett honom FÖRTROENDE undrar över hur inblandad han är i Lundins smutsiga affärer. Om blott hälften av allt som berättas om det som händer i Lundinbolagens kölvatten är sant, så är det mer än häpnadsväckande att Sveriges utrikesminister inte blir nagelfaren för detta. Human Rights Watch och Amnesty har rapporterat om brända byar, våldtäkter och tortyr i spåren av oljeindustin i Etiopien.
Och vår utrikesminister Carl Bildt förstår inte.

Men i underhållningsbranschen gör han sig bra den där Calle Bildt. Melodifestivalsgänget har engagerat honom som skojig pausunderhållning och där måste jag säga att han gör sig riktigt bra. Långt från besvärande frågor om aktieinnehav och styrelseuppdrag.
Kul typ Calle.

Nu har vi ju också en statsministeraspirant som inte ens behöver vara med i humorprogram på teve för att vara skojig.
Svenska folket betalar hans och sambons hyra.
Juholt säger: "Jag har inte haft koll på reglerna".
Juholt har medarbetare som frågar om han bor med sin sambo (sa han inte "kulbo" någon gång?) eftersom han då inte kan få bidrag för hela hyran.
Juholts advokat förklarar: "Han förstod inte frågan".
Men har inte Juholt, som fått förtroendet att vara ordförande för ett parti och sitta i riksdagen, någonsin funderat alldeles själv över om det var rimligt att han varje månad, år efter år, satt och fyllde i en ansökan om hyreskostnad på dryga 7000 kronor för sig och sin fästmö? Som de som gett honom FÖRTROENDET skulle betala?

Min mormor hade en morbror som hette Rikard Isaksson. Han var kommunalman i en liten socken i Västergötland åren 1928 - 1940.
Om honom står det skrivet: "Genom sin anspråkslösa, stilla och älskvärda personlighet tillvann han sig allmän aktning och många vänner".

Jag känner mig lite stolt över mormors morbror kommunalmannen och fattigvårdsnämndens ordförande Rikard Isaksson från Brunsered.